Historia

I början av december kom det officiella meddelandet om att Erland Lindqvist utsetts till platschef för Luleåverkstaden. Bygget igångsattes i början av december 1966 och färdigställdes under hösten 1967. Entreprenör var byggföretaget Öberg o Co.

Luleåverkstaden skulle bli en verkstad för plåtbearbetning och svetsning. Produktionen indelades i följande områden:  
   – Pressavdelning
   – Sidobalkstillverkning
   – Detaljtillverkning
   – Serviceavdelning

Den 11 juni 1968 skedde den officiella invigningen av Luleåverkstaden. I stort sett hela Scania-Vabis Styrelse med Marcus Wallenberg som styrelseordförande var närvarande vid invigningen.

Efter en kortare tids överläggningar beslutades i november 1969 att all bakaxeltillverkning skulle flyttas från Södertälje till Luleå. Byggnation av etapp 2 kom igång tidigt under 1970. Cirka 100 personer rekryterades för den nya verksamheten. En stor del av den personalen utbildades i Södertälje för sina arbetsuppgifter, samtidigt som dom hjälpte till att producera den buffert som behövdes för flyttningen.

I början av 1973 påbörjades projektering av en utbyggnad, som skulle innehålla en ny tillverkningslina för bakaxelbryggor. Tillverkningslinan skulle omfatta både svetsning och skärande bearbetning. Under första halvåret 1976 startade produktionen i Etapp 3, bakaxelverkstaden.

På hösten 1975 kom beslutet om att skärande bearbetning av bakaxelbryggor skulle flyttas till Linköping. VD Curt Milekowski och dåvarande industriminister Rune Johansson ansåg det nödvändigt att civil tillverkning skulle knytas till Saab i Linköping.

1977 installerade vi vår första robot, en Asea svetsrobot med ett rundmatningsbord. I den producerades mindre artiklar. I dag har vi mer än 60 robotar i produktionen.

Under 1978 tog vi hem bearbetningen av axeltappar. För maskinanskaffningen hade en maskinutredare från Södertälje anlitats. Men när maskinutredaren ansåg att man inte skulle köpa en CNC-styrd svarv till Luleå, för att man där inte skulle kunna lära sig att köra den, då övertogs projektet i egen regi och både en CNC-styrd svarv samt en hanteringsrobot för in- och utmatning av axeltapparna i svarven inhandlades.

Under 1978 skedde tronskifte i Luleå. Erland Lindqvist lämnade sin post som platschef och efterträddes av Arne Carlsson. "Vackra" Arne var mest känd som elegant back i hockeylandslaget.

1980 var återigen ett år med utbyggnadsplaner. När Saab skulle igång med produktion av det nya civila flygplanet SF 340, visade det sig att man i Linköping behövde verkstadsyta. Och beslut fattades att friställa verkstadsyta genom att flytta tillbaka skärande bearbetning av bakaxelbryggor till Luleå. På hösten 1980 startade byggandet av Etapp 4, verkstaden för skärande bearbetning av bryggor och axlar. Produktionen startade planenligt direkt efter semestern 1981.  
  
1982 blev ett ganska dystert år för Scania. Stora nedskärningar av produktionsvolymen orsakade stort personalöverskott. Volymerna minskade med nästan 25 procent.  
 
Förutom intensifierad utbildning av personalen så startades byggnation av fritidsanläggningen i Brändön. Byggnationen bedrevs helt i egen regi och med egen personal. I Juni 1983 invigdes fritidsanläggningen med en stor personalfest med mat, lekar och tävlingar på stranden. Solvik, som anläggningen döpts till, har allt sedan dess hållit öppet varje sommar för anställda och deras familjer.  
  
Under första kvartalet 1991 togs den nya friskvårdsanläggningen i bruk. Friskvårdsdelen rymmer en fullstor hall för exempelvis tennis, innebandy eller andra aktiviteter. Anläggningen rymmer också en styrkehall och har blivit en uppskattad och stor tillgång för personalen.  
  
Vid halvårsskiftet 1993 stängdes måleriet för förbehandling av plåt. Åtgärden ingick som en del i Scanias nya målningskoncept, som avsåg att totalt sett minimera lösningsmedelsutsläpp i samband med målning chassier. Samma år tas den nya målningsanläggningen för tvärbalkar och ramkomponenter i drift och ett nytt målningskoncept var i hamn.  
 
Under 1995 fullbordades en av de största enskilda investeringarna i Luleåverkstadens historia i form av en 3-pressline samt tillhörande utbyggnad av verkstadslokaler. Det totala investeringsbeloppet med maskiner, verktyg och anläggning uppgick till nästan 100 Mkr.

De sista två åren före Millenniumskiftet präglades av återkommande diskussioner om verksamheten vid Luleåverkstaden. Vad göra med den överkapacitet som vissa avsnitt drogs med var en av frågeställningarna samtidigt som vissa delar av verksamheten ifrågasattes. Var det ur företagsekonomisk synpunkt vettigt att behålla en så differentierad produktion på plats. Diskussionerna ledde så småningom fram till beslutet att bolagisera verksamheten, men nu som ett dotterbolag till Scania. Ferruform AB "föddes" första januari 2000.

Under 2000 togs efter långa och noggranna studier och marknadsundersökningar beslut om att Scania även fortsättningsvis skulle tillverka sidobalkar i egen regi. Luleå lyckades i konkurrens med Zwolle och Södertälje övertyga Scanias ledning att den framtida rullformade sidobalken skulle tillverkas i norr. Våren 2003 skedde teknikskiftet, den nya rullformningsanläggningen med tillhörande ytbehandlings del togs i drift och eran med pressning av sidobalkar gick mot sitt slut. Den totala investeringen på nära 200 miljoner var den enskilt största i företagets historia.

Ferruforms historia som aktör på den internationella fordonsmarknaden tog ett abrupt slut på hösten 2003. Efterfrågan på lastbilar och bussar ökade kraftigt och Scania ville försäkra sig om kapacitet i sina fabriker. Ferruform blev åter en produktionsenhet på Scania och äventyret med att sälja kapacitet och kunnande till företag utanför Scania ändade. Ferruform skulle dock även fortsättningsvis fungera som fristående resultatenhet och dotterbolag till Scania.

Platschefer genom åren
Erland Lindkvist 1967 – 1978
Arne Carlsson 1978 – 1981
Sten Eklöf 1982 – 1986
Per-Olof Svedlund 1986 – 1990
Jan-Erik Dantoft 1990 – 1992
Carl-Göran Wikholm 1992 – 1996
Henrik Masus 1996 – 1999
Peter Norman 1999 – 2003
Peter Björk 2003 – 2008
Lennart Wiksten 2008 -